fäboden  


Rädbjörka fäbodbild 2
bild 3
bild 4
bild 5
bild 6
bild 7
bild 8
bilder 2008

 

Räbjörka, Räbörtsa, Kaanans land.
Kärt barn har många namn.

Räbjörka är en så kallad hemfäbod eller åkerfäbod, tillhörande Bonäs by i Mora. I 1663-64 års inventering av fäbodar finns Rädhiebiörkan omnämnt, men stället kan vara anlagt långt tidigare. Det har också kallats Räbärchia och Räbarka.

År 1698 omtalas Räbäckia som ett fäbodställe som brukades av Mattz Hansson, Erich Matsson, Erich Andersson och Mattz Andersson. Här fanns också tre små strömkvarnar.

År 1998 gjorde länsstyrelsen en skötselplan för natur och kulturvärden i Rädbjörka, där man kan läsa: Om man tecknar en bild av storskifteskartan (1846), kan den se ut så här: En stig når fäbodarna i söder, där dess gärden möts. Det norra gärdet dominerar i storlek och antal byggnader. Gårdarna ligger utspridda över ett stort område. Längs en öst-västlig gående fägata ligger bodar och byggnader på rad. Antalet byggnader är stort, drygt 100 stycken. Omkring och mellan bebyggelsen ligger ängsmarken. Därefter vidtar åkertegar i skiftande former. Flera stora odlingsrösen är utritade, utanför inägan tar skogsmarken vid.

Av 1800-talets fäbodstigar kan flertalet fortfarande skönjas. 1985 konstaterades att antalet bebyggelselägen minskat från 1800-talets 104, till 86. Endast en femtedel av de bebyggda tomterna ligger nu på äldre bebyggelseplatser. Knappt hälften av 1800-talets inägomark har försvunnit. 64 personer hade år 1846 delar (några bara lötesrätt) i Rädbjörka fäbodar. Ett 70-tal kor betade i skogen runt omkring.

Från 1912 finns en inhägnadslängd där man kan läsa att gärdesgården runt Rädbjörka var 3019 alnar (1885,51 meter) lång. Varje delägare ansvarade för skötseln av en bit som stod i förhållande till deras storlek på andelen.

 

 

 

Från 1848 finns en protestskrivelse mot huggning och svedjande bevarad. Några av delägarna har ansökt om att få svedja ovanför Rädbjörka, för att få rikligare bete. 17 delägare gick in med en protest, hänvisande till att det var olämpligt under pågående storskifte. De påminner också om faran som kan uppstå för de två husbehovssågar som finns i det aktuella området. Så nämner man även en vådeld som brände av skogen helt och hållet några år tidigare, söder om fäboden, varför man bör vara avhållsam med huggning och svedjande. Vilka som fick rätt går inte att utläsa ur denna handling.

Fäbodlaget har märkt ut ett antal platser runt om i fäboden med namnskyltar, för att bevara kunskap om dem till kommande generationer.

Som kuriosa bör nämnas att den kände virkesuppköparen och jägaren Gustav Schröder besökt Rädbjörka i samband med björnjakt norr om fäboden. Han övernattade i en stuga tillhörande en man vid namn Rumbo-Per. Per och hustrun Mait hade en butik i Londoin där de sålde hårarbeten med god förtjänst. I bland blev hemlängtan till Mora för stor, så de turades om att resa hem medan den andre skötte affären. Per föredrog då att bo i Rädbjörka för det påminde mest om hans liv i barndomen. Mait är förmodligen den omtalade hårkullan från Bonäs som gått under benämningen Jek-Mait, London-Mait, Englandsfrune eller RumboPer-frune.

En annan personlighet som tillbringat många somrar i sin stuga här är Jerusalem-Mait. Hennes riktiga namn var Lund-Mait Ersdotter, född i Bonäs 1871. Hon var en vittberest hårkulla, som varit i Finland, Ryssland och Amerika. Mellan 1896 och 1907 befann hon sig på American Colony i Jerusalem, tillsammans med de mer kända, av Selma Lagerlöf omskrivna, utvandrarna från Nås. Hon var en av de få svenskar som, trots att hon var sjuk i malaria, återvände därifrån med livet i behåll. Efter henne minns man följande ord: "Jag har varit i Jerusalem, men först när jag kom åter till Rädbjörka fann jag Kaanans land."

Kål Barbro Johansson

 
2008-11-30
index | personerna | hundarna | älgarna | vädret | fäboden | marken
maten | historierna | bilderna | filmerna | 2003  | 2004 | 2005 | 2006 |
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014